Ännu en inspirerande uppstart av Aisha och Måns!
Dagen startade med en sprudlande energi av Aisha och Måns som under stund snackade med några av de spåransvariga. Aisha och Måns ledde Internetdagarna även under 2020.
De olika dagarna och spårens avsnitt är snabbt antecknade och ibland med en egen tanke/fundering. Ta därför anteckningarna med en nypa salt, något kan ha missats eller med avsikt inte antecknats.
Första dagen
Den första dagen inleds med lite försnacket där besökarna svarade att hela 40% var helt nya på Internetdagarna!
Detta följdes av en keynote Whitney Phillips.
Keynote #1 Whitney Phillips
Whitney Phillips, medieforskare

Whitney Phillips är författare, föreläsare och forskare på Syracuse Universitetet i New York. Hon undervisar bland annat i mediekunskap, digital etik, journalistisk etik och vardagsetik på sociala medier.
Några av frågorna som Whitney pratade om var nedanstående. Det var otroligt mycket information under timman och jag kände att det fanns lite att ta till sig medans en del var en bit från mig och mitt dagliga arbete.
Hur använder extremister sociala medier för att förstärka sina budskap och påverka val? En av världens främsta medieforskare, Whitney Phillips, pratar om samspelet mellan kultur, teknik och makt.
Mitt spårval – Digitala beteenden: så funkar människor på internet
Beteendeinstinkter och de psykologiska drivkrafterna som styr våra beteenden
Dagen inleds med att deltagarna får en inspirerande genomgång av fältet beteendeinsikter, alltså processen för att applicera beteendevetenskaplig forskning för att skapa hållbar beteendeförändring.
Gruppen får ta del av en rad exempel på hur det kan se ut när ett digitalt gränssnitt, en produkt eller tjänst använder sig av beteendeinsikter. De får dessutom se på riskerna av att inte ta hänsyn till beteendevetenskap, alltså riskerna med att utveckla exempelvis digitala verktyg utan att ta hänsyn till vad som påverkar människors beteenden. Därefter är det fokus på de psykologiska drivkrafterna som påverkar människor, och således gruppens kunder/användare/brukare. Här introducerar vi två ramverk som ger en gedigen förståelse för detta.
Dreams, Tibber, Gimmi och liknande är exempel på appar som på ett enkelt och kul sätt hjälper användarna att göra ekonomiska beteendeförändringar. Det kan vara när ditt fotbollslag gör mål ska appen spara 10 eller 100 kronor till ditt sparkonto eller om du vill spara till en speciell resa. Finns en massa exempel i dessa appar som kan förändra personers ekonomiska förutsättningar. Många ungdomar som använder dessa appar 🙂 Det finns ju även veckopengsappar där barnen får utföra sysslor mot en ekonomisk överföring till deras konto.
Elsa är ett annat exempel på app som hjälper användarna att göra beteendeförändringar vid en sjukdom. Då kan du ha massor med frågor och funderingar och då finns det appar som hjälper användarna att bli hjälpta.
Drivkrafter som främjar beteenden är NEAR.
Normalt – mer sannolikt att vi utför sådant som vi ser personer vi identifierar oss med att göra.
Enkelt – mer sannolikt att vi utför sådant som är lätt att utföra och som kräver lite tid, resurser och ansträngning.
Attraktivt – mer sannolikt att vi gör sådant som är lustfyllt som uppfyller ett viktigt syfte eller som hjälper oss att undvika att något dåligt händer.
Rutin – mer sannolikt att vi utför sådant som är en del av en rutin så behöver vi inte tänka på det.
Drivkrafter som främjar beteenden är AFAR.
Annorlunda – vi gör inte sådant som människor omkring oss anser vara onormalt.
Friktionsfyllt – vi gör sällan sådant som vi inte har förmåga att utföra.
Aversivt – vi gör inte sådant som för med sig negativa och obehagliga konsekvenser.
Reflekterande – vi är mindre benägna att agera på vanor om vi uppmanas att stanna upp och fundera över våra beslut.
Beteendediagnos – så skapar vi djupare förståelse för användarbeteenden
Deltagarna får en introduktion till modellen COM-B och lär sig metoder för att analysera användarbeteende genom att titta på målgruppens förmåga, motivation och möjlighet att utföra önskade beteenden. Därefter får de ta del av tre fall som visar hur digitala insatser kan grundas på en gedigen beteendediagnos.
En sak som fastnade var delning av flaggat/ej verifierat innehåll kan påverkas. Är innehållet flaggat så borde frågan komma upp ”Vill du verkligen dela detta flaggade/overifierade innehåll?”. Samma sak kan väl säga om innehåll som sprids på Facebook och Twitter. Twitter gjorde ett test där användaren vid delning av en artikel frågade användaren ”Har du läst artikeln som du är på väg att dela?”.
Detta är egentligen en superbra idé och tanke. Det sprids ju en massa skit på bland annat Facebook på grund av att användarna inte läst det som de delar. Hade de läst så kanske de inte hade delat, dessutom är det väl en del av delningarna som kanske inte källkritiskt granskats.
Beteendeförändringstekniker för digitala gränssnitt
I det sista passet blir vi praktiska och går igenom nio olika tekniker som kan omsättas i produkter, digitala tjänster eller i digital kommunikation med syftet att förändra målgruppens beteende.Praktiska exempel varvas med insikter hämtade från akademisk forskning.
Positiva jämförelser kan skapa engagemang. Är du bättre än grannen på att ha låg energianvändning eller ligger du kanske bland de 20% bästa? Det går ju även att koppla en kampanj till en eventuellt kostnad. Till exempel att är någon dålig på sopsortera så kostar det alla oss som sorterar 150 miljoner kronor om året. Detta är ju såklart avhängt hur man kopplar det till sitt varumärke och vilken tonalitet företaget har.
Signalera vad andra tycker eller signalera ”promts” är också effektivt för en beteendeförändring. Detta kan vara 97% tycker det är ok att använda munskydd eller som tidigare skrivits ”Vill du verkligen dela detta flaggade/overifierade innehåll?”.
Keynote #2 Maria Ressa
Maria Ressa, Nobelpristagare

Maria Ressa är journalist, författare och medgrundare av webbtidningen Rappler. Under sina år som journalist i Filippinerna har hon fått utstå mängder av anklagelser och hot från Dutertes regim.
Sociala medier har ändrat förutsättningarna för oberoende journalistik. Vad får det för konsekvenser i ett samhälle där demokratin är hotad? Journalisten Maria Ressa tar i år emot Nobels fredspris för sin kamp för yttrandefrihet.
Herrejösses vilken cool, inspirerande och grymt duktigt kvinna! Hennes presentation (OBS! ingen PowerPoint) är grymt bra och det är svårt att hinna med att skriva. Allt hon säger är viktigt och intressant och det är otroligt lätt att dras in i hennes story. Detta är en av de bästa presentatörerna jag sett och hört!